Bloggar RSS feed for this section

Hej, detta är Snärtan

Det är svårt att presentera sig. Särskilt när en inte behöver skapa en reducerad bild av sig själv. En visar ju gärna upp de goaste bitarna av sig själv, en slags anpassad version. En version som passar in, och håller sig till de sociala reglerna.

Det här med att visa upp sig när en egentligen står inne i en garderob och pratar.. Att inte (kunna) vara öppen, utan snarare closeted. Det tänker jag inte göra nu i den här presentationen. Och tack gud för detta andningshål i garderoben som denna blogg är, där jag ämnar skrik-hyperventilera ut the uncut version of me.

Jag är en ganska sexuell varelse. Jag är rätt så snuskig. Pervers rent ut sagt faktiskt. Och jag vill kunna vara stolt över att jag är så pass skamlös, gränslös och sexuellt rubbad som jag är.

Då och då när jag går utanför de ramarna på vem jag tillåts vara av andra, så får jag känslan av att jag är någonting jag borde skämmas över. Och jag skäms. Oj, vad jag har skämts. Jag har även anpassat mig, dragit mig undan och begränsat mig. På gott och ont. Ibland är det bra för min egen självkänsla att ta ner mig själv på jorden och låta en stel och rationell torrboll sätta stopp för att inte gränslösheten ska bli ett stort, svart hål. Men när, var, hur och med vem jag ska begränsa mig till vill jag själv bestämma över. Framför allt vill jag vara stolt. Jag är stolt över att vara en promiskuös, pervers, feministisk, pansexuell masochist som ibland faktiskt gillar att vara i garderober. Fast då fastspänd och med ögonbindel. Det är det jag vill skriva om här, skammen och stoltheten i att glänta på garderobsdörren.

Fortsätt att läsa

Ett slags intro

Jag känner att jag har haft tur då jag i tidig ålder förstod att BDSM-världen var en plats för mig.
Inte för att jag riktigt visste vad det var. BDSM, -Bondage, Disciplin, Sadism och Masochism, var ett
begrepp jag ännu inte hunnit bekanta mig med.

Nä, jag vet allvarligt talat inte exakt när det började, men jag kan verkligen minnas hur jag som liten
flicka önskade att byta plats med Disneyprinsessan Jasmine när Jafar hade henne i sitt våld.
Runt hennes handleder blänkte handklovarna så fint. Man kan säga att det har fortsatt i samma
riktning; att längta efter det där lite mörka och förbjudna.

Har alltid föredragit att ligga underst. Det har inte berott på lathet(det kan vara väldigt ansträngande
att göra motstånd) utan om jakten på att känna sig underlägsen någon annan. Hur i hela friden kan
man vilja eftersträva något sådant? Det verkar ju bara så fel. Fel och dåligt och smutsigt.
Och jag älskar det! Något viktigt att nämna här är att samtycke är A och O. Man ska aldrig göra
någonting mot vare sig sin egen eller någon annans vilja. Det får aldrig glömmas.

Det finns hursomhelst inte så många som känner till detta om mig. Jag har lyssnat på alltför många
som ser ner på människor de inte ens känner bara för att dessa råkar uppskatta ett starkt grepp
runt halsen. Eller varför inte en knytnäve mot revbenen? Jag är därför noga med att hålla det
för mig själv samt några väl utvalda. Menar inte att målet för mig är att min sexuella läggning
ska vara samtalsämnet runt varje köksbord men anledningen till att hålla tyst ska inte vara rädslan
för att bli utstött. Jag är därför väldigt stolt och glad över att få vara en del av Veniamagazine!
Jag hoppas att denna nättidning kan komma att bli viktig för många som kanske känner sig
annorlunda(konstiga) och ensamma med sina läggningar. Jag själv kände mig ganska ensam
under x antal år. Hade ingen aning om den fantastiska gemenskap som finns om man bara
vågar leta lite! Här är vi till exempel.
Välkomna!

Fortsätt att läsa

Sagan om miss KissMiss

Jag samlar alltid på mig ord och meningar från människor jag möter, jag mins dem och spar dem och ibland blir de till och med till trådar jag vill väva ihop min existens med. En sån mening jag sparade för många år sen var: Ta stora tuggor av livet.

Det är pretentiöst och övermodigt och naivt. Men om jag åtminstone har det i bakhuvudet emellanåt så tror jag att det influerar mig positivt.

BDSM och fetischism öppnade sig som en oändlig värld för mig nån gång i 15-års åldern. Sen dess har jag utforskat, hittat saker jag inte vill leva utan, mått dåligt och mått bra; mina erfarenheter har eskalerat drastiskt. Att vara kinky är ingenting jag valt aktivt, det är en självklarhet eftersom det är så mycket roligare än att inte va det.

Jag skulle kunna berätta hur länge som helst om mig själv och mitt sexuella drömliv jag förverkligar. Men kortfattat som en första presentation så kan jag säga att jag en horprinsessa som är stolt skamlös och perverst experimentell. Gillar bland annat: katter, vin, glitter, konst, kuk, naglar, att krypa i högklackat, wetsex, gangbang, fisting, S/M och rapeplay.

Att utforska och leva ut normöverskridande sexuella aktiviteter och ta plats sexuellt som kvinna ger mig enorm livsglädje och kräver en hel del mod, vilket jag är stolt över att ha. Under resans gång förnöjer jag inte bara mig själv, utan känner att jag medverkar till att öka toleransen och öppnar sinnet för allt vad närhet och mänsklighet kan innebära. Att ta hål på fula fördomar om vad ”sjuka perversa människor gör” har varit mitt allra roligaste intresse senaste 10 åren.

Fortsätt att läsa

Incest är bäst

hjalp

Om någon frågar mig, “Baby, varför är du så sjuk i huvudet?” kan jag med handen på hjärtat svara “I was born this way”. Fast jag är nog inte fullt bekväm med att börja blanda in engelska så jag säger väl snarare någonting i stil med “jag bara är sån”. I vilket fall så stämmer det. Min resa började i tidig ålder. Redan som liten flicka älskade jag när kvinnorna blev bortrövade i tecknade filmer. Jag kände en varm känsla i magen när jag såg dem fastkedjade och utlämnade åt en eller flera elaka män. Förnedrade och bespottade men samtidigt så otroligt åtrådda. Gud, så glad det gjorde mig. Därefter kan man väl säga att det har eskalerat en aning. Jag är en sexuell girigbuk. Jag nöjer mig inte med lagom utan vill få en bit av allt, för att inte gå miste om någonting. Det värsta som kan hända är att det inte var för mig (här bör tilläggas att “allt” innebär vad som finns inom ramarna för min egen nyfikenhet och vad jag känner mig trygg med). Den här nyfikenheten har presenterat mig för alla möjliga typer av upplevelser. Jag har blivit ihopknuten, fastbunden, upphängd, fritzlad, pissad på, skrattad åt, slagen, piskad, smiskad och dominerad. Jag har själv dominerat och fått äldre män att kyssa mina fötter och doppa kuken i hett kaffe. Jag har suttit i bur och blivit promenerad i koppel. Bara för att nämna lite. Allt har inte varit riktigt för mig men jag har efter varje erfarenhet gått vidare nöjd och belåten med att veta ännu lite bättre hur mina preferenser ser ut. Här vill jag poängtera att oavsett vad slutresultatet blivit (blev jag kåt eller inte?) så har allting skett med mitt samtycke. Jag har själv satt upp mina gränser och resterande inblandade har agerat utifrån dem. Det här kommer jag prata mer om i kommande inlägg men jag tycker det är viktigt att nämna redan från start. Samtycke är alltid nyckeln. Så vad har jag funnit hittills? Vem är jag just nu? Jag tror mig vara under ständig utveckling men det är två saker, två grundpelare i min läggning som inte verkar gå att rubba. Jag älskar kontraster och tabun. Det gäller allt. Det lilla kontra det stora, det släta mot det håriga, styrkan vs svagheten. Och så smutsen, det fula, äckliga, otäcka. Tabun. Rätt kombinerat får dessa faktorer mig att fullständigt kapitulera. Ett tabu jag kommer återkomma till är incesten. Mycket vidrigare än så blir det ju knappast. Och som jag älskar det. Nu undrar ni väl säkert om jag har sex med mina familjemedlemmar. Nej. Nähe men du fantiserar om att ha det? Nej. Det är inte riktigt så enkelt. Det här är en fantasi och någonting jag bygger upp i mitt eget huvud. Där jag kanske egentligen inte är jag utan någon annan, likaså personen (personerna) jag träffar. Vissa kallar det rollspel men för mig går det djupare än så. Det här kommer jag prata mycket om framöver och det är därför jag kallar mig Baby Blodskam. Jag hoppas ni kommer finna mycket nöje och kanske en klokhet eller två här hos mig! Kiss Kiss Baby

Fortsätt att läsa

Sanningen om Pervie

Hårt örfilad och nästan sönderknullad av händer, kukar och leksaker. Naken, blottad och överlämnad i andras händer. Våt, darrande, stönande, nedspottad, öm och blåslagen. Fasthållen, förnedrad och kall av kiss och spyor. Gråtande, bedjande, leende. Berg-och-dalbaneåkande genom känslor, njutning och lidande för att flera orgasmer senare andas ut med känslan av att vara trasigt hel, lyckligt äcklig och oerhört tacksam.

Eller nöjd och tillfreds över att ha fått ta emot en av de finaste gåvor; en annan människa som tillitsfullt låtit sig nyttjats, plågats och kladdats ner. För att slutligen fångats upp igen, både själsligt, känslomässigt och fysiskt. Omfamnas av de armar som just pressat blöta kinder hårt mot mark och låtit en hel kropp släpats i en hästsvans. Klappad över ryggen och struken över pannan. Av mina händer.

ven1

Pervie – Den helt vanliga tjejen i lagom-landet Sverige.
Hon som varje morgon går till sitt helt vanliga jobb. Som varje dag stressat kastar i sig koppen svalnat kaffe med mjölk. Såklart helst mellanmjölk, så man slipper ta våghalsiga eller rent av extrema beslut. (Jag menar, vad skulle inte folk kunna tro?)

Och så har vi den hemliga skatten; PervieDen perverterade kåthonan.
Hon inuti mig som hungrar och törstar efter saker många skulle se som vansinne och renaste äckel. Hon alltför många människor på direkten skulle stämpla som obotligt sjuk och som faktiskt omöjligt kan bestå av en enda frisk cell.

Och det är där Venia Magazine kommer in!
Just för att öka förståelsen för vad BDSM, fetischism och normbrytande läggningar kan innebära.
Sedan hoppas vi också kunna inspirera, stärka, underhålla och få er där ute att känna att ni kan dela tankar och funderingar med oss.

Tillsammans med er vill jag och mina klokaste (och kåtaste) vänner skapa en fristad bestående utav ocensurerat snusk och tankar från djupet.

Välkomna till min blogg och till Venia.

♥ Pervie.

Fortsätt att läsa