Snusktorka och kaffehets

Tanken var att skriva någonting viktigt och välformulerat men klockan är halv tio och jag har bara fått i mig halva kannan kaffe. Förkylningshjärna på det. Jag hatar verkligen att vara sjuk. I en dryg vecka har jag varit i princip sängliggandes och absolut inte på det roliga sättet utan ensam med mina två duntäcken och hundrafemtioelva kuddar. Har iofs onnat väldigt mycket. Nästan sådär att fittan domnar bort. Har en söt liten rosa vibrator som tjänar mig i ur och skur. Vete fan vad jag skulle tagit mig till utan den.

Det får bli dagens förkylningstips: onanera mera!

Fast apropå det har jag lite idétorka i huvudet. Det är sällan jag tar på mig själv utan att fantisera om någonting under tiden. Det kan vara allt ifrån personer, dofter, scenarion, mitt framtida framgångsrika liv… Ibland funkar typ vad som helst men nu verkar jag kört slut på det mesta. Det är liksom ingenting som får det att pirra. Kanske borde leta upp lite porr? Jag kollar porr rätt flitigt men då är det oftast bloopers och sjuka klipp som har ett visst underhållningsvärde. Det händer i princip aldrig att jag slår på någon p-rulle i syfte att bli kåt. Fast det gjorde jag under gymnasiet! Då spenderade jag hela nätterna med att kolla på bögporr. Gud vad mysigt det var.

Jag fick förresten höra att det ska komma en kortfilm med Mads Mikkelsen och Michael Persbrandt där de spelar ett kärlekspar. Kanske det är någonting att spinna vidare på…

lip

Bjuckar på lite kaffetunga och kuksugarläppar.

Kiss kiss!

Fortsätt att läsa

Incest är bäst

hjalp

Om någon frågar mig, “Baby, varför är du så sjuk i huvudet?” kan jag med handen på hjärtat svara “I was born this way”. Fast jag är nog inte fullt bekväm med att börja blanda in engelska så jag säger väl snarare någonting i stil med “jag bara är sån”. I vilket fall så stämmer det. Min resa började i tidig ålder. Redan som liten flicka älskade jag när kvinnorna blev bortrövade i tecknade filmer. Jag kände en varm känsla i magen när jag såg dem fastkedjade och utlämnade åt en eller flera elaka män. Förnedrade och bespottade men samtidigt så otroligt åtrådda. Gud, så glad det gjorde mig. Därefter kan man väl säga att det har eskalerat en aning. Jag är en sexuell girigbuk. Jag nöjer mig inte med lagom utan vill få en bit av allt, för att inte gå miste om någonting. Det värsta som kan hända är att det inte var för mig (här bör tilläggas att “allt” innebär vad som finns inom ramarna för min egen nyfikenhet och vad jag känner mig trygg med). Den här nyfikenheten har presenterat mig för alla möjliga typer av upplevelser. Jag har blivit ihopknuten, fastbunden, upphängd, fritzlad, pissad på, skrattad åt, slagen, piskad, smiskad och dominerad. Jag har själv dominerat och fått äldre män att kyssa mina fötter och doppa kuken i hett kaffe. Jag har suttit i bur och blivit promenerad i koppel. Bara för att nämna lite. Allt har inte varit riktigt för mig men jag har efter varje erfarenhet gått vidare nöjd och belåten med att veta ännu lite bättre hur mina preferenser ser ut. Här vill jag poängtera att oavsett vad slutresultatet blivit (blev jag kåt eller inte?) så har allting skett med mitt samtycke. Jag har själv satt upp mina gränser och resterande inblandade har agerat utifrån dem. Det här kommer jag prata mer om i kommande inlägg men jag tycker det är viktigt att nämna redan från start. Samtycke är alltid nyckeln. Så vad har jag funnit hittills? Vem är jag just nu? Jag tror mig vara under ständig utveckling men det är två saker, två grundpelare i min läggning som inte verkar gå att rubba. Jag älskar kontraster och tabun. Det gäller allt. Det lilla kontra det stora, det släta mot det håriga, styrkan vs svagheten. Och så smutsen, det fula, äckliga, otäcka. Tabun. Rätt kombinerat får dessa faktorer mig att fullständigt kapitulera. Ett tabu jag kommer återkomma till är incesten. Mycket vidrigare än så blir det ju knappast. Och som jag älskar det. Nu undrar ni väl säkert om jag har sex med mina familjemedlemmar. Nej. Nähe men du fantiserar om att ha det? Nej. Det är inte riktigt så enkelt. Det här är en fantasi och någonting jag bygger upp i mitt eget huvud. Där jag kanske egentligen inte är jag utan någon annan, likaså personen (personerna) jag träffar. Vissa kallar det rollspel men för mig går det djupare än så. Det här kommer jag prata mycket om framöver och det är därför jag kallar mig Baby Blodskam. Jag hoppas ni kommer finna mycket nöje och kanske en klokhet eller två här hos mig! Kiss Kiss Baby

Fortsätt att läsa